fredag 6 mars 2009

Fettmätningen

Jo, just det - var inte det att jag försökte dölja resultatet utan glömde helt av att skriva in det.

Hur gick det till:
Man (eller den som hjälpte mig snarare) knappade in uppgifter om mig i maskinen, ålder, längd, och avräkning för klädernas vikt. Jag fick sedan ställa mig på den, och då vägde den mig. Jag greppade två handag och efter en liten stund var det klart, man fick då ut ett kvitto med massa uppgifter.

Uppgifterna var, fettprocent, antal kilon som är fett, antal kilon fettfri massa, något med vätskenivå, BMI m.m Vet inte vad allt betydde.

Som kvinna är den "normala" fettprocenten 21-33 %.
Jag hade 28% fett och hamnar alltså inom normalintervallet, kan dock önska att jag fick en något längre procentsats, men samtidigt är jag nöjd både med vikt och mitt BMI är på 20,6.

Men lite mindre fett och lite mer muskler skulle jag ju inte dö av, är ju just nu rekordotränad!
Samtidigt så sitter mitt mesta fett på rumpa och lår, och går ju inte direkt att punktförbränna. Och kan ju ärligt säga att jag är rätt ok med min kropp, förutom stomin då. Den är som den är, och jag är glad så länge jag mår ok. Med tanke på att jag varit genom ett helvete och kommit ut på andra sidan så är ju prioriteringarna och tankarna lite annorlunda nu för tiden. Finns så mycket bättre saker att lägga tid på än att nojja sig och klaga på sin kropp. Men träna kommer jag fortsätta med, för det mår jag bra av både fysiskt och psykiskt.

1 kommentar:

Anonym sa...

Det är rätt inställning. Man ska vara glad så länge man mår ok. Finns ju som sagt andra prioriteringar i livet. Men just nu på ligger träning högt i min prio lista... det gör jag ju för hälsans skull.

Jag tror att jag hoppar över fettmätningen :) Men kommer nog att hålla koll på utvecklingen. Kanske använda mitt blogg som träningsblogg istället. Blogga om utvecklingen när man börjar från stort sett "noll". Vi får se... Ha det så bra!