En sådan fantastisk dag!!!
Vad är det egentligen som är bra med idag då?
Jooo:
- Löning (Jajemän, först 27e i månaden kommer min lön, och den är efterlängtad)
- Dagen i sig, det är ju fredag, veckans sista arbetsdag. Bara några timmar tills man är fri att göra vad man själv vill.
- Party & Vänner. Ikväll ska det bli partaj med fina vänner, kan bli hur bra som helst!
Kan man annat än att vara på bra humör, och försök inte ens att ta det ifrån mig!!! Weeeihooo!!!
fredag 27 november 2009
torsdag 26 november 2009
Torsdag 26 November 2009
Jag tror jag är lite kär i torsdagar! Nu ser man ju verkligen ljuset i tunneln, imorrn är det fredag och det är mest en nedförsbacke till helgen. Och denna helgen har jag fullt upp, händer roliga saker varje dag! Ibland mår man verkligen som man förtjänar; förjäkla bra med andra ord!
onsdag 25 november 2009
Kul att vara speciell
Var inne och kikade på RMT´s (Rikförbundet för mag- och tarmsjuka) nya hemsida, och klippte därifrån ut följande text:
"De allra flesta med ulcerös kolit behöver aldrig genomgå en operation. Men i vissa fall räcker det inte med medicinsk behandling för att stoppa inflammationen och det kan då bli nödvändigt med kirurgi."
Detta var i och för sig inget nytt för mig, men påmindes om att jag inte befinner mig i ett normaltillstånd. Även om det nu är vad som är normalt för mig. För det första är det inte "normalt" att ha Ulcerös kolit, för det andra behöver man i regel inte genomgå operation - så som sagt, hade varit kul att vara mer som "de allra flesta".
Är det ok att vara lite bitter över detta emellanåt?
"De allra flesta med ulcerös kolit behöver aldrig genomgå en operation. Men i vissa fall räcker det inte med medicinsk behandling för att stoppa inflammationen och det kan då bli nödvändigt med kirurgi."
Detta var i och för sig inget nytt för mig, men påmindes om att jag inte befinner mig i ett normaltillstånd. Även om det nu är vad som är normalt för mig. För det första är det inte "normalt" att ha Ulcerös kolit, för det andra behöver man i regel inte genomgå operation - så som sagt, hade varit kul att vara mer som "de allra flesta".
Är det ok att vara lite bitter över detta emellanåt?
tisdag 24 november 2009
Feber
Så gav man upp och åkte ifrån jobbet. Väl hemma kollade jag tempen och har nu 38 graders feber, inte särskilt högt, men fick i alla fall svart på vitt på att jag faktiskt inte mår ok. Ibland kan jag tycka att jag är lite löjlig och att jag nästan inbillar mig..men så var det alltså inte. Har ätit lite för att ge kroppen lite energi, och nu blir det till att sova!!!
Hoppas på att må ok imorrn igen, är det en reaktion på vaccinet så bör det gå över ganska snart, är i alla fall vad jag har hört.
Och gott folk, låt nu inte detta bli ett skäl till att inte vaccinera sig!!!
Hoppas på att må ok imorrn igen, är det en reaktion på vaccinet så bör det gå över ganska snart, är i alla fall vad jag har hört.
Och gott folk, låt nu inte detta bli ett skäl till att inte vaccinera sig!!!
Vaccin
Igår vaccinerade jag mig mot svininfluensan, eller "den nya influensan" som vården kallar den. Idag har jag rätt ont i min arm, eller axel snarare, men det var jag beredd på. Känner mig också lite hängig i kroppen, nästan som om jag är på väg att bli sjuk. Tror jag skulle behöva vara hemma och bara soooooova, länge länge. Lite knivigt att lämna jobbet dock, har mycket att göra och har beredskapen idag. Frågan är ju dock hur mycket vettigt jag får gjort när jag mår såhär?
måndag 23 november 2009
Måndag 23 November 2009
Då var det dags att ta tag i denna veckan och se vad man kan hitta på för att göra den till bästa möjliga!
Helgen var bra, men den gick allt för fort. I fredags var det glöggkväll men ett gäng trevliga vänner, en lugn och skön kväll skulle det vara. Vilket det även var för min del, fast jag hängde med ut en sväng med de vänner som valde att gå ut. Var dock nykter och hemma i sängen vid halv två. Detta var jag jäkligt nöjd över när jag vaknade på lördagen och skulle upp och träna. På lördagen var jag och några vänner ute och åt på restaurang, bowlade och tog en sväng på krogen. Även denna kväll blev lugn och då en kompis som körde ville åka hem vid midnatt så valde jag att följa med. Kände mig nästan riktigt vuxen som tog det så lugnt två kvällar i rad!
Igår gjorde jag inte mycket, bara riktigta nödvändigheter som laga mat och tvätta. Var även över hos mina bröder och hälsade på dem och mina brorsbarn.
På kvällen dök söndagsångest upp, för första gången på väldigt länge. Ville verkligen inte gå och jobba, nästan så jag mådde dåligt när jag tänkte på det. Har alldeles för mycket att göra och massor med jobbiga grejer framför mig. Men är väl bara till att försöka ta en dag i taget...
fredag 20 november 2009
onsdag 18 november 2009
I´m the lazy one
Lat, så fruktansvärt lat är jag! Illa, måste rycka tag i mig själv. Tror jag varit så lat den senaste tiden för att humöret inte är riktigt vad det borde vara. Ingen aning varför det är så egentligen. Lite sol hade nog inte skadat i alla fall, eller ljus för den delen. Kändes i alla fall lite bättre efter pumpen idag, men inte har jag fått något gjort när jag kom hem ändå. Måste se till att ta tag i det efter träningen i morgon, för vill inte ägna hela helgen åt att städa, räcker bra med att tvätta!
I morgon blir det en heldag från kontoret, på gott och ont. Skönt att vara därifrån, men samtidigt grymt stressande för har massor att göra. På förmiddagen blir det studiebesök på ett boende, sedan blir det lunch i stan med en vän som jag inte träffat sedan i mars (då vi lunchade ihop senaste), ska blir riktigt kul att träffa honom. På eftermiddagen blir det föreläsning eller vad man ska kalla det. Ännu en halvdag om nationella riktlinjer inom beroendevården. Något som borde vara hur intressant som helst, men tyvärr brukar vara ett riktigt sömnpiller!
Onsdag 18 November 2009
Känner mig fortfarande ganska likgiltig till saker och ting, samt till människor och relationer, men det blir säker bättre snart. Får försöka se fram emot Thailand!
Förresten, fick just reda på att Nike´s convent i Stockholm i slutet av januari är för ALLA och inte bara instruktörer, tro att jag blev sur!!! Vore så sjukt kul att följa med på, men kostar närmare 2000 kronor bara för att deltaga så är ju helt omöjligt då jag måste spara varenda krona jag kan för att överleva i Thailand Jaja, nästa år kanske, vad är väl en bal på slottet... (den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles... alldeles underbar!)
Beslutade igår att helt skippa träning, vilket var väldigt skönt! Låg hemma i soffan och gjorde inte många knop. Hade verkligen behövt städa, men nöjde mig med att laga mat till lunchen idag. Sen så låg jag och kollade några avsnitt av danska paradise hotel på tv6 play. Visst, är egentligen ett riktigt skitprogram, men alldeles perfekt när man inte orkar tänka och bara vill skingra tankarna.
Idag blir det nog dock ingen simning, inte fått med mig någon att simma med. Och känner jag mig själv rätt så går jag väl upp ur bassängen efter 10 minuter om jag är där själv, så är nog bättre att satsa på bodypump idag.
Förresten, fick just reda på att Nike´s convent i Stockholm i slutet av januari är för ALLA och inte bara instruktörer, tro att jag blev sur!!! Vore så sjukt kul att följa med på, men kostar närmare 2000 kronor bara för att deltaga så är ju helt omöjligt då jag måste spara varenda krona jag kan för att överleva i Thailand Jaja, nästa år kanske, vad är väl en bal på slottet... (den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles... alldeles underbar!)
Beslutade igår att helt skippa träning, vilket var väldigt skönt! Låg hemma i soffan och gjorde inte många knop. Hade verkligen behövt städa, men nöjde mig med att laga mat till lunchen idag. Sen så låg jag och kollade några avsnitt av danska paradise hotel på tv6 play. Visst, är egentligen ett riktigt skitprogram, men alldeles perfekt när man inte orkar tänka och bara vill skingra tankarna.
Idag blir det nog dock ingen simning, inte fått med mig någon att simma med. Och känner jag mig själv rätt så går jag väl upp ur bassängen efter 10 minuter om jag är där själv, så är nog bättre att satsa på bodypump idag.
Keep fighting, keep dreaming
tisdag 17 november 2009
Tisdag 17 November 2009
Vet varken upp eller ner, gällande så mycket - ja det mesta faktiskt. Förutom min familj, de vet jag i alla fall alltid var jag har!
Har till och med svårt att bestämma mig om jag ska träna idag. Hur svårt val kan det vara?? Antingen hänger jag med Karin & Karin till gymmet som är här där vi jobbar. De ska köra spinning i en timme, men då jag hatar spinning tänkte jag att jag kanske kunde köra lite egen konditionsträning. Samtidigt känns det lite trist att köra det där, för där känner man verkligen ingen annan som tränar antagligen och är alltid kul att kunna växla i alla fall ett par ord men nån. Sen så är jag jäkligt sugen på att komma hem efter jobbet idag, för åker jag och tränar först är jag inte hemma förrän vid kl.21. Vilket inte är så ovanligt för min del, men idag längtar jag faktiskt hem.
Kanske skulle ta och skippa träningen idag. Imorrn blir det simning om jag får med mig något sällskap, eller så blir det nog bodypump.
Ja som sagt, allt är upp och ner nu och verkar ju inte ens kunna ta ett simpelt beslut, men så här är väl kanske vissa dagar. Hoppas i alla fall att det rättar till sig snart och jag känner mig mer glad istället för så här likgiltig som jag gör just nu...
Har till och med svårt att bestämma mig om jag ska träna idag. Hur svårt val kan det vara?? Antingen hänger jag med Karin & Karin till gymmet som är här där vi jobbar. De ska köra spinning i en timme, men då jag hatar spinning tänkte jag att jag kanske kunde köra lite egen konditionsträning. Samtidigt känns det lite trist att köra det där, för där känner man verkligen ingen annan som tränar antagligen och är alltid kul att kunna växla i alla fall ett par ord men nån. Sen så är jag jäkligt sugen på att komma hem efter jobbet idag, för åker jag och tränar först är jag inte hemma förrän vid kl.21. Vilket inte är så ovanligt för min del, men idag längtar jag faktiskt hem.
Kanske skulle ta och skippa träningen idag. Imorrn blir det simning om jag får med mig något sällskap, eller så blir det nog bodypump.
Ja som sagt, allt är upp och ner nu och verkar ju inte ens kunna ta ett simpelt beslut, men så här är väl kanske vissa dagar. Hoppas i alla fall att det rättar till sig snart och jag känner mig mer glad istället för så här likgiltig som jag gör just nu...
måndag 16 november 2009
Måndag 16 November 2009
NY VECKA, NYA UTMANINGAR, NYA MÖJLIGHETER!
Å så försöker vi alla bibehålla ett positivt tänkande, ok!?
Veckans visdomsord v.47 2009
Och så var det dags för denna veckans tänkvärdhet!
"Ett huvud utan bekymmer finns bara på en fågelskrämma"
Veckans visdomsord v.46 2009
Insåg att jag aldrig uppdaterade visdomen förra veckan, detta var faktiskt lite medvetet men blev visst fel ändå. Trodde nämligen av nån anledning att förra veckans citat i min kalender (är ju den jag tar dessa tänkvärda ord ifrån) var ett sånt där jättedåligt som man inte alls kan se någonting i som man kan identifiera sig med eller hålla med om. Men tji fick jag nu när jag kollade tillbaka en vecka. Gör därför så att jag nu serverar förra veckans klokhet:
"Vill du veta något om vägen du har framför dig, fråga den du möter"
Kinesiskt ordspråk
söndag 15 november 2009
MÄTT!
Hittade en fläskfilé i frysen så bestämde mig för att göra något med den. Blev baconlindad fläskfilé fylld med soltorkade tomater, pesto och riven ost. Till det hade jag pastasallad och hemmagjord tzatziki (som jag gjorde på kesella). BLev gott men åt alldeles för mycket, så nu är jag äckligt mätt!
Söndag 15 November 2009
Blev en alldeles lagom utgång igår, lagom med alkohol och var ute lagom länge. Jag och M kände oss dock äldst på stället, vilket vi troligen var också, men vi hade kul ändå! Var lite roligt när vi skulle gå in och de tjejerna framför oss fick visa leg och när vi kom fram till vakten så vinkade han bara förbi oss. "Vill du inte se våra leg" sa vi och skrattade! Så kan det gå när man är på 18-års ställen tio år försent.
Nu ligger jag här i sängen, har inte kommit upp än. Jag tar vara på veckans enda sovmorgon! Katterna ligger bredvid mig och skojbråkar och tvättar varann om vartannat. De är så fina och goa, vad skulle jag ta mig till utan dem! Lite dåligt samvete har jag dock för att jag varit hemma så lite hos dem det senaste.
Idag händer det nog inte mycket, har tvättid så ska roa mig med det - som vanligt på söndagar. Ska nog dubbelkolla vilken tid jag bokade för missar jag den är det kört!! Finns aldrig några tider på vardagarna som fungerar för mig och kan inte vänta med att tvätta till nästa helg. Sen så ska jag till Ikea en sväng för att lämna tillbaka en lampskärm som jag köpte för ganska länge sedan. Den är fin, men den passar tyvärr inte på lampfoten jag har. Jäkligt irriterande, så måste väl köpa nytt alltihop då. Det går tyvärr inte ihop med min sparbudget inför Thailand. Har några saker jag verkligen skulle behöva köpa, men måste samtidigt se till att spara 2000 kr per månad. Fattar verkligen inte vart alla pengar tar vägen!!!??
Nu ligger jag här i sängen, har inte kommit upp än. Jag tar vara på veckans enda sovmorgon! Katterna ligger bredvid mig och skojbråkar och tvättar varann om vartannat. De är så fina och goa, vad skulle jag ta mig till utan dem! Lite dåligt samvete har jag dock för att jag varit hemma så lite hos dem det senaste.
Idag händer det nog inte mycket, har tvättid så ska roa mig med det - som vanligt på söndagar. Ska nog dubbelkolla vilken tid jag bokade för missar jag den är det kört!! Finns aldrig några tider på vardagarna som fungerar för mig och kan inte vänta med att tvätta till nästa helg. Sen så ska jag till Ikea en sväng för att lämna tillbaka en lampskärm som jag köpte för ganska länge sedan. Den är fin, men den passar tyvärr inte på lampfoten jag har. Jäkligt irriterande, så måste väl köpa nytt alltihop då. Det går tyvärr inte ihop med min sparbudget inför Thailand. Har några saker jag verkligen skulle behöva köpa, men måste samtidigt se till att spara 2000 kr per månad. Fattar verkligen inte vart alla pengar tar vägen!!!??
lördag 14 november 2009
Lördag 14 November 2009
Blev nästan chockad när jag skrev dagens datum, 14 NOVEMBER!!! Vart tog tiden vägen?
Denna veckan har sprungit förbi, har haft GALET MYCKET att göra på jobbet så det har gått alldeles för fort och har inte fått gjort alls så mycket som jag önskar. Har lite svårt att jobba över också för de flesta dagarna måste jag ge mig av direkt när jag slutar, eller ett par minuter tidigare för att hinna träningen - då jag inte har någon bil måste jag ju passa de jäkla busstiderna. Men på måndag tänkte jag nog köra ett morgonpass styrka så då ska man väl kunna vara kvar på jobbet lite längre.
Är verkligen riktigt tur att jag inte blev sjuk förra helgen, så som flera vänner blev. Vet inte hur det skulle hag gått på jobbet i så fall. Massa utredningar som måste göras. Och jobbar man med myndighetsutövning så finns det inga ursäkter för att saker dröjer. Vi fick t.o.m till oss att en ev. epidimi av svininfluensan inte var skäl nog att saker skulle dröja. Hade ju varit intressant hur de tänkt att utredningar skulle bli gjorda och beslut skulle tas om alla på hela enheten hade blivit sjuka. Som tur är så har ännu ingen på jobbet blivit drabbad av svinet!
Ikväll blir det en spontanutgång här på hemmaplan, så får ta och rycka tag i mig själv, hoppa in i duschen och sen se om man hittar något att ha på sig.
Denna veckan har sprungit förbi, har haft GALET MYCKET att göra på jobbet så det har gått alldeles för fort och har inte fått gjort alls så mycket som jag önskar. Har lite svårt att jobba över också för de flesta dagarna måste jag ge mig av direkt när jag slutar, eller ett par minuter tidigare för att hinna träningen - då jag inte har någon bil måste jag ju passa de jäkla busstiderna. Men på måndag tänkte jag nog köra ett morgonpass styrka så då ska man väl kunna vara kvar på jobbet lite längre.
Är verkligen riktigt tur att jag inte blev sjuk förra helgen, så som flera vänner blev. Vet inte hur det skulle hag gått på jobbet i så fall. Massa utredningar som måste göras. Och jobbar man med myndighetsutövning så finns det inga ursäkter för att saker dröjer. Vi fick t.o.m till oss att en ev. epidimi av svininfluensan inte var skäl nog att saker skulle dröja. Hade ju varit intressant hur de tänkt att utredningar skulle bli gjorda och beslut skulle tas om alla på hela enheten hade blivit sjuka. Som tur är så har ännu ingen på jobbet blivit drabbad av svinet!
Ikväll blir det en spontanutgång här på hemmaplan, så får ta och rycka tag i mig själv, hoppa in i duschen och sen se om man hittar något att ha på sig.
torsdag 12 november 2009
Svinfluensa?!
Fyra av mina vänner är hemma och är sjuka, två av dem har fått konstaterat svininfluensa.
Jag har inga symptom alls än, men lite orolig är man ju. Håller tummarna för att jag slipper den, har ju inte ens fått ta vaccinet än!
Jag har inga symptom alls än, men lite orolig är man ju. Håller tummarna för att jag slipper den, har ju inte ens fått ta vaccinet än!
tisdag 10 november 2009
Tisdag 10 November 2009
IDAG ÄR DET 4 MÅNADER TILLS JAG ÅKER TILL THAILAND!!!
Gissa om jag längtar!?
Har kanske varit lite dålig uppdatering här. Vet inte om jag berättade att jag fick problem med magen i torsdags igen (låg ju inne på sjukhus söndag till måndag förra veckan). I torsdags var i alla fall frid och fröjd, tills jag ska åka hem från jobbet då det känns som om det börjar samlas luft i magen. Det går från att jag inte alls har ont i magen, till att jag har ont, sen lite mer ont, ganska ont och tillslut ganska ordentligt ont. Var inte så att jag åkte in till sjukhuset, men var omöjligt att vara med på mitt absoluta favoritpass på gymmet, och det var jag grymt sur över. Åkte dit och hoppades på att det skulle gå över, väntade in i sista sekund men insåg att det inte skulle fungera. Min bror kom och hämtade mig på gymmet med bilen (känns inte läge att cykla hem med sådana magsmärtor) och åkte hem till dem och vilade lite. Cirka en timme senare gick det över. Vet inte vad som orsakade det, tuggade en massa tuggummin den dan så kanske skapade för mycket luft i min mage eller nåt.
Helgen har i alla fall varit bra. I fredags gjorde jag ingenting, gick och la mig tidigt och det var skönt. På lördagen var det träning, fika med ett par vänner och sen den regelbundna middagen och utgången (vi träffas en gång varannan månad) med några barndomsvänner. Var en riktigt lyckad dag och kvällen var sjukt kul! Söndagen gick i slapphetenstecken. Kom väl inte hem förrän kl.05 på natten eller något sådant. Men det var det värt!
Sen så började veckan (alltså gårdagen) helt uruselt, hade en riktig pissdag på jobbet, kändes som allt som kunde gå fel gick fel. Och det som är mest irriterande är att det inte var själva klienternas fel utan massa andra "professionella" som inte kan eller vill göra sitt jobb ordentligt och ta sitt ansvar utan istället försöker skjuta över det på mig, så där sitter jag och ska göra psykiatrin och sjukvårdens jobb...as if!
fredag 6 november 2009
Fredag 6 November 2009
I don't care if Monday's blue
Tuesday's grey and Wednesday too
Thursday I don't care about you
It's Friday, I'm in love
onsdag 4 november 2009
Dolt handikapp
Det är lite speciellt att leva med ett dolt handikapp. Då jag oftast (nu för tiden särskilt) mår bra och framför allt ser frisk ut, så förutsätter ju alla som inte vet hur det ligger till (i och för sig även vissa av dem som vet) att man är frisk och att ens kropp fungerar som alla andras.
Så är det ju dock inte! Jag må se frisk ut, men det är inte samma sak som att vara frisk! å ena sidan är jag glad att man inte ser/har sett lika sjuk ut som man varit, för fan va man hade sett ut! Å andra sidan så känns det nästan som om människor runt omkring hade förstått på ett annat sätt.
I söndags när jag var på operan stod jag i kö till handikapptoaletten. Det var (utåt sett) ingen som var handikappad i kön. Magen kändes orolig och det kändes mer och mer bråttom, ville dock helst inte be om att få gå före. När jag var längst fram i kön, och jag började känna att jag nog skulle hinna in på toaletten utan att en olycka skulle ske så kom det en gammal dam med rullator i sällskap med sin dotter(?). Självklart skulle de få gå före, men jag kände att jag nog inte skulle klara och vänta längre. Försökte förklara för dottern om att jag verkligen behövde toaletten fort, visade kortet som jag fick från ILCO med handikappsymbolen, är dock inte säker på om hon förstod vad jag försökte förklara.
Gick i alla fall in på toaletten och var ut igen ganska snabbt. Då säger kvinnan som står efter mig i kön, men hög röst, till damen med rullatorn att hon självklart får gå före. Det kanske inte var så, men kändes som om det var ett sätt att visa på hur dålig stil det var av mig att inte göra detsamma. Kändes som om jag i den situationen att det faktiskt skulle synas på mitt yttre att jag faktiskt är sjuk, att jag har ett dolt handikapp och att jag några timmar senare låg på akuten i smärtor och fick narkotika klassade läkemedel för att hjälpa mig med dem.
Så är det ju dock inte! Jag må se frisk ut, men det är inte samma sak som att vara frisk! å ena sidan är jag glad att man inte ser/har sett lika sjuk ut som man varit, för fan va man hade sett ut! Å andra sidan så känns det nästan som om människor runt omkring hade förstått på ett annat sätt.
I söndags när jag var på operan stod jag i kö till handikapptoaletten. Det var (utåt sett) ingen som var handikappad i kön. Magen kändes orolig och det kändes mer och mer bråttom, ville dock helst inte be om att få gå före. När jag var längst fram i kön, och jag började känna att jag nog skulle hinna in på toaletten utan att en olycka skulle ske så kom det en gammal dam med rullator i sällskap med sin dotter(?). Självklart skulle de få gå före, men jag kände att jag nog inte skulle klara och vänta längre. Försökte förklara för dottern om att jag verkligen behövde toaletten fort, visade kortet som jag fick från ILCO med handikappsymbolen, är dock inte säker på om hon förstod vad jag försökte förklara.
Gick i alla fall in på toaletten och var ut igen ganska snabbt. Då säger kvinnan som står efter mig i kön, men hög röst, till damen med rullatorn att hon självklart får gå före. Det kanske inte var så, men kändes som om det var ett sätt att visa på hur dålig stil det var av mig att inte göra detsamma. Kändes som om jag i den situationen att det faktiskt skulle synas på mitt yttre att jag faktiskt är sjuk, att jag har ett dolt handikapp och att jag några timmar senare låg på akuten i smärtor och fick narkotika klassade läkemedel för att hjälpa mig med dem.
tisdag 3 november 2009
Så var det dags igen...
...inläggning på sjukhus för sjätte gången i år.
Kände nästan hela söndagen att magen var lite konstig, kändes som om det var massa luft som bråkade i den. När jag sedan vid sjutiden på kvällen sitter på operan och tittar på en musikal så tycker jag att det börjar göra ont i magen, på sidan, där jag har haft ont i samband med stopp. Kan ju bli så ibland och i regel brukar det ju släppa ganska fort. Har ju varit på väg in till sjukhuset ett par gånger de senaste veckorna men vänt halvvägs då smärtan förvunnit.
Jag lämnade i alla fall föreställningen och gick in på toaletten för att försöka få upp all luft (den vill gärna uppåt på mig). Blev en jäkla massa långa rejäla rapningar, men trots detta fick jag mer och mer ont. Ringde till slut min mamma och bad henne hämta mig då jag kände att jag inte kunde ta mig hem på bussen i det skick jag var. Under tiden jag väntade på mamma så förvärrades smärtan ytterligare och när hon kom fick jag be henne köra mig in till akuten.
Hade så ont, gick dubbelvikt och utanför akuten spydde jag. Jag vacklade fram själv medan mamma parkerade bilen. Gick förbi ambulansintaget och när de såg mig där så öppnade de dörrarna där istället och tog mig rakt in på akuten. De såg uppenbarligen att jag inte var i särskilt bra skick. Sedan gick det rätt fort. Cirka två timmar efter att jag kom till akuten hade tagit blodprov, gett smärtstillande (oxynorm), satt dropp, skickat mig på en CT röntgen och kört upp mig på en avdelning. Magontet hade dock gått över när jag gjorde röntgen och kommit upp på avdelningen. Men var väl lika bra och stanna över natten när jag ändå var där, visste ju inte om det skulle komma tillbaka. Skrevs ut på förmiddagen, mådde som sagt bra igen. Jag är så otroligt glad att det gick över av sig självt, vet ju att det annars fanns risk att de skulle varit tvungna att operera mig denna gång.
Och trots att det var överfullt på akuten (var både fullmåne och fotbollsfinal), fanns inte ens några lediga droppställningar, så gick det oerhört fort. Tror i och för sig att det faktum att jag skrev av smärta skyndade på. Har ju annars ofta en tendens att se alldeles för frisk ut.
Något som dock känns ledsamt är att kärlen i mina armar är helt körda. Hade ju CVK på slutet på förra inläggningen (i juli) för att det inte gick att sticka mig längre, men hoppades att armarna skulle fungerar eftersom jag inte blivit stucken sedan dess. Sköterskan försökte en gång i varje arm och det gick inte alls. Kärlen är så slitna och ärrade efter allt så han fick sätta droppet i foten till slut...kul att vara 28 år och sönderstucken...
Kände nästan hela söndagen att magen var lite konstig, kändes som om det var massa luft som bråkade i den. När jag sedan vid sjutiden på kvällen sitter på operan och tittar på en musikal så tycker jag att det börjar göra ont i magen, på sidan, där jag har haft ont i samband med stopp. Kan ju bli så ibland och i regel brukar det ju släppa ganska fort. Har ju varit på väg in till sjukhuset ett par gånger de senaste veckorna men vänt halvvägs då smärtan förvunnit.
Jag lämnade i alla fall föreställningen och gick in på toaletten för att försöka få upp all luft (den vill gärna uppåt på mig). Blev en jäkla massa långa rejäla rapningar, men trots detta fick jag mer och mer ont. Ringde till slut min mamma och bad henne hämta mig då jag kände att jag inte kunde ta mig hem på bussen i det skick jag var. Under tiden jag väntade på mamma så förvärrades smärtan ytterligare och när hon kom fick jag be henne köra mig in till akuten.
Hade så ont, gick dubbelvikt och utanför akuten spydde jag. Jag vacklade fram själv medan mamma parkerade bilen. Gick förbi ambulansintaget och när de såg mig där så öppnade de dörrarna där istället och tog mig rakt in på akuten. De såg uppenbarligen att jag inte var i särskilt bra skick. Sedan gick det rätt fort. Cirka två timmar efter att jag kom till akuten hade tagit blodprov, gett smärtstillande (oxynorm), satt dropp, skickat mig på en CT röntgen och kört upp mig på en avdelning. Magontet hade dock gått över när jag gjorde röntgen och kommit upp på avdelningen. Men var väl lika bra och stanna över natten när jag ändå var där, visste ju inte om det skulle komma tillbaka. Skrevs ut på förmiddagen, mådde som sagt bra igen. Jag är så otroligt glad att det gick över av sig självt, vet ju att det annars fanns risk att de skulle varit tvungna att operera mig denna gång.
Och trots att det var överfullt på akuten (var både fullmåne och fotbollsfinal), fanns inte ens några lediga droppställningar, så gick det oerhört fort. Tror i och för sig att det faktum att jag skrev av smärta skyndade på. Har ju annars ofta en tendens att se alldeles för frisk ut.
Något som dock känns ledsamt är att kärlen i mina armar är helt körda. Hade ju CVK på slutet på förra inläggningen (i juli) för att det inte gick att sticka mig längre, men hoppades att armarna skulle fungerar eftersom jag inte blivit stucken sedan dess. Sköterskan försökte en gång i varje arm och det gick inte alls. Kärlen är så slitna och ärrade efter allt så han fick sätta droppet i foten till slut...kul att vara 28 år och sönderstucken...
Tisdag 3 November 2009
Det är alltså ny månad igen, en tråkig sådan i stort sett. November? När jag tänker på november tänker jag mest på kyla, grått och regn. Men precis som allt annat så blir det väl vad man gör det till.
Helgen då, hur var den? Fredagens utgång blev nog varken bra eller dålig, bara mest konstig. Förfesten var i alla fall lyckad. var ett trevligt gäng på cirka 12 personer. Jag hade bakat hallonkladdkaka som serverades med grädde till. Sedan bar det av ut och där blev det lite turbulent på olika sätt. Jag lämnade det stället vi var på av en anledning jag inte tänker gå in på här, men som kändes rätt i stunden. Dagen efter kunde jag dock känna att det var tråkigt att man missat att umgås med så många av dem som var där då man gick tidigare. Men men, så kan det gå!
Lördagen gjorde jag nästan ingenting, söndagen däremot var betydligt mer händelserik.
Började söndagen med att tvätta, sedan tränade och solade jag. efter det var vi några som gick och satte oss på en krog och åt mat och kollade guldmatchen mellan IFK och AIK, den gick ju dock inget bra...
På kvällen åkte jag och en vän till operan för att se musikalen Guys and Dolls, vilket vi gjorde till en början. Men sen så blev det som det blev - vilket jag kommer berätta mer om i nästa inlägg (tänkte att jag skriver det separat så jag lätt kan länka det till rätt underkategori såsom min sjukdom , IRA och så).
Helgen då, hur var den? Fredagens utgång blev nog varken bra eller dålig, bara mest konstig. Förfesten var i alla fall lyckad. var ett trevligt gäng på cirka 12 personer. Jag hade bakat hallonkladdkaka som serverades med grädde till. Sedan bar det av ut och där blev det lite turbulent på olika sätt. Jag lämnade det stället vi var på av en anledning jag inte tänker gå in på här, men som kändes rätt i stunden. Dagen efter kunde jag dock känna att det var tråkigt att man missat att umgås med så många av dem som var där då man gick tidigare. Men men, så kan det gå!
Lördagen gjorde jag nästan ingenting, söndagen däremot var betydligt mer händelserik.
Började söndagen med att tvätta, sedan tränade och solade jag. efter det var vi några som gick och satte oss på en krog och åt mat och kollade guldmatchen mellan IFK och AIK, den gick ju dock inget bra...
På kvällen åkte jag och en vän till operan för att se musikalen Guys and Dolls, vilket vi gjorde till en början. Men sen så blev det som det blev - vilket jag kommer berätta mer om i nästa inlägg (tänkte att jag skriver det separat så jag lätt kan länka det till rätt underkategori såsom min sjukdom , IRA och så).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
