Sjukhuset

Onsdagens magont blev bara värre och värre, släppte ett tag då jag tog mig till jobbet, men kom tillbaka i fördubblad styrka. Tillslut blev det ohållbart, klarade inte längre av att ens prata utan satt mest och fokuserade på att andas och önskade att någon bara kunde ta och skjuta mig i huvudet.

Mamma kunde ordna så hon kunde gå tidigare från jobbet och körde mig in till sjukhuset. Väl på akuten var det snabba ryck, har aldrig tidigare varit med om att det gått så fort. På mindre en fyra timmar var allt klart, hade träffat två olika sköterskor som tagit alla möjliga prover och uppgifter, en läkare som kläde på min mage och pillade i stomin, underbar spruta med smärtstillande medel, en röntgen av magen utan kontrastvätska), resultat på röntgen och beslut om inläggning.

I vanliga fall kan man ju sitta och vänta i fyra timmar utan att fått träffa någon. Ändå hade de kaos på akuten när jag var där, men var tydligen prioriterad. På första röntgen så kunde de inte se något stopp, men såg att det var något knas med tarmen, mycket luftansamling och så som läkaren menade kunde vara typiskt vid magsjuka. Att jag hade magsjuka ställde jag mig dock väldigt tveksam till, det hade ju inte kommit ut något ur någon ändå på mig. Hade inte tömt stomin sedan lite på natten/tidigt morgon, och tolv timmar senare var det fortfarande tomt. Smärtan var extrem, men sprutorna med oxynorm hjälpte bra!

Läkaren hörde att det var väldig aktivitet i magen, det mullrade och hade sig. På grund av att det inte kom ut något blev jag inlagd för observation. De ordnade så jag fick ligga på samma avdelning som efter stomioperationen. Hade tur och fick ett enkelrum med egen tv och toalett.

Det beslutades att jag skulle dricka kontrastvätska och röntgas igen. Hällde i mig vätskan, som förvånade nog inte var några som helst problem att få sig, Det tog inte alls lång tid förrän jag plötsligt märkte att det var massa innehåll i påsen, gick och tömde och fick ut en vitaktig sörja - kontrasten, var så lättad! Äntligen hände det något i magen. Magontet kom inte heller tillbaka efter detta. Röntgades i alla fall två timmar efter kontrasten (vid kl.21.30 på kvällen) samt tidigt på morgonen. Stod hela tiden på totalsvält, alltså varken mat eller dryck.

Stoppet verkade dock ha släppt och jag mådde genast bättre igen. Blev utskriven igår efter en natt på sjukhus, vilket var mer än väl! Och idag är jag tillbaka på jobbet.

Är fortfarande lite lätt öm i magen, men är väl inte så konstigt med tanke på att den fått sig en rejäl körare.

Nu ska jag i alla fall fortsätta jobba här. Ska snart iväg på ett besök på sjukhuset (ett tjänsteärende alltså). Är ok att vara på sjukhus så länge det inte är mig det handlar om, men privat så har jag allt fått lite sjukhusskräck!