lördag 29 maj 2010

Inte många som mig...

Jag känner nog inte många, eller kanske ingen alls, som precis som mig så gott som alltid varit singel. Som aldrig haft ett långvarigt förhållande i vuxen ålder (när man i alla fall lämnat tonåren bakom sig). Funderar på vad det gör med en människa att inte upplevt det som ett förhållande ger, som den typen av kärlek ger. Det är ändå en typ av kärlek som du inte kan få på något annat sätt en av en partner, inte av familj och inte av vänner...

Jag har inga svar, men jag funderar...




Inga kommentarer: