Vårdcentralen - sjukhuset - vårdcentralen - sjukhuset
Blev en lång dag i vårdens korridorer, men äntligen har det hänt något.
Var på vårdcentralen kl.08, denna gången tog de ett riktigt blodprov och inte bara en stick i fingret. Läkaren lyssnade på mina lungor och kom nu fram till att den vänstra lungan lätt lite "dovare". Jag remitterades till sjukhuset för en lungröntgen, som tur är ligger sjukhuset och vårdcentralen inte allt för långt i från varandra. Tog mig dit och
röntgades i alla möjliga positioner. Sedan tillbaka till vårdcentralen igen för att få reda på att jag skulle upp till sjukhuset igen, medicinakuten. Upp till sjukset än en gång, akuten denna gång. Jag lämnade över min remiss och togs om hand ganska snabbt. Fick information av sköterskan att det var något på min
lungröntgen, de tog mer blodprover, gjorde blododlingar, tog
tempen (för typ 3e gången den dagen), blodtryck, puls o.s.v. För att vara på den säkra sidan satte hon en droppnål med en gång, så hon skulle slippa sticka mig igen ifall jag skulle behöva få något
intravenöst.Sedan följde cirka 4 timmars vänta, låg och läste och somnade lite. Sedan kommer äntligen läkaren, hon berättar att mitt
crp är högt (oj då, det var nytt?) och att man på röntgen ser att jag har vätska i lungsäcken och nån form av lunginflammation. Innan hon vågade släppa hem mig så ville hon dock
rådgöra med överläkaren och infektionskonsult på
Sahlgrenska sjukhuset. Ett tag senare kommer en ny sköterska in för att tömma mig på mer blod, de ska tydligen ta ännu en blododling (är för att matcha med rätt antibiotika tror jag) och nu i andra armen för man får tydligen inte ta den genom samma nål som förra gången. Kort därefter kommer läkaren in och säger att jag får åka HEM!!! Jag blir så glad! Min rädsla nu för tiden är ju att när jag söker mig till sjukhuset så blir jag kvar där, brukar ju tyvärr bli så. Och de hade ju varnat mig för att jag kunde bli inneliggande några dagar för
intravenös antibiotika.
Jag fick i alla fall någon ny sorts antibiotika, istället för den jag redan ätit i en vecka. Jag glömde dock få med mig något läkarintyg från vårdcentralen. Har ju varit borta i över en vecka från jobbet och då är det ett krav. Så får ringa dem i morgon, igen!
När jag väl kom hem så hade min underbara mamma tagit hand om den hemska disk jag hade, vilket var något av det bästa hon kunde göra för jag hade
sådan ångest över den. Sen så gick
mamsen med mig och åt pizza, första "riktiga" maten för mig på nästan en vecka!