Träning ger livslust

Igår var en tung dag, en riktigt överjävlig dag...
Jag grät när jag åkte till jobbet, jag grät när jag kom till jobbet...sen var det begravning och då grät jag änne mer...

Totalt energilös och kände ingen mening med något. Åkte hem efter jobbet men bestämde mig för att åka med Therese och träna, antingen hennes body pumppass eller egen träning. Väl hemma var jag dödstrött och frusen så gick och la mig och vilade, somnade så skönt och det kändes omöjligt att ta sig upp och åka iväg och träna när Therese skulle hämta mig kl.19.20. Men jag gjorde det, jag gick på pumpen. Det var det bästa beslut jag tagit på länge! Var mitt bästa pumppass på evigheter. På något sätt fick jag plötsligt massor med energi och ökade vikterna på flera övningar, snart är jag upp i det vikterna jag haft som mest (vilket var innan senaste operationen dec-09). Så nu känns det som om jag har hittat tillbaka till lusten att träna pump.

Den timmen passet varade så kändes livet lite lättare, det kändes som om det kanske går att ta sig igenom detta i alla fall...

Idag kämpar jag med att inte höra av mig till dig. Vi har gått perioder tidigare utan kontakt då vi bröt i perioder, men vi kunde inte hålla oss i från varann särskilt länge. Då var det dock mest på mitt initiativ vi bröt kontakten, nu är det ju helt och hållet ditt beslut. Får se hur detta går...