Sugen, suger, suck?

Ibland suger verkligen livet... Trots att man har så mycket som man borde vara glad över så kommer den tunga känslan över en. Känslan av ensamhet, känslan av rastlöshet, känslan av att vara värdelös...

När man dessutom har ett arbete som är tungt, som erbjuder få ljusglimtar och extremt lite bekräftelse så kan den tunga känslan bli tyngre.

Och på detta så har vi hösten, vintern närmar sig och det blir mörkare för var dag.

Finns så mycket jag vill, så mycket jag vill ha, så mycket jag vill säga, så mycket jag vill göra, så mycket jag är värd, så mycket som borde vara annorlunda.

Hade i alla fall velat testa, velat veta vad som kunde varit...men så är det inte och så kan det aldrig bli.

Ja, vem är denna jag som skriver idag. Känner knappt igen mitt deppiga jag. Men alla har vi ju våra dagar antar jag då allt inte kan vara på topp.

Ikväll blir det i alla fall kickboxning så då kommer jag bli på bättre humör - träning brukar i alla fall alltid hjälpa!

SUCK!