En helg

Middag och dryck med mitt gamla barndomsgäng i lördags, mycket trevligt! Vi är sex barndomsvänner som ses varannan månad och då turas om att bestämma menyn och laga maten. I höst har vi hållt på med detta i sex år om jag minns rätt (eller är det 5 år?) och jag är glad att vi fortfarande hållt igång detta. Jag är väl dessutom den av de sex som inte träffar de andra i gänget annars. En av oss kunde i alla fall inte vara med denna gång, så vi var denna gång fem glada tjejer som träffades. Då vi brukar äta halvt ihjäl oss så var min tanke med menyn att få en något lättare magkänsla så skippade förrätten och serverade;

- Paj ala Italien (Paj med soltorkade tomater, purjolök, fetaost, skinka - fetaosten och löken är dock mitt eget påhitt att ha i). Pajen serverades med nybakad foccacia med tomat i samt en tomat-/avocadoröra samt breadsticks och sallad.
- Efterrätten blev fruktsallad (med kiwi, svenska jordgubbar, vindruvor och äpple) med varm vit chokladsås

Sen serverades massa godis samt chips & dip. Som dryck fanns vin, cider och möjlighet att blanda drinkar.

Sedan bar det av ut för mig och en av vännerna. Men hjälp en sån köttmarknad vi hamnade på! Vet inte om det var värre än vanligt på det stället eller om jag bara var mer uppmärksam. Vi hade dock kul, även om det var galet trångt vart man än gick. Vill inte ens tänka på hur det skulle gå om det hade börjat brinna där inne. Ett stort minus för att de har alldeles för lite plats för dansgolv dock. Det lilla dansgolv som finns är så trångt att man mest får låta sig puttas runt för dansa där går ej.

Ibland kan jag fundera på om man alltid blir mer korkad med alkohol i kroppen eller om det kan vara så att man bara blir mindre komplicerad. Att man låter bli att överanalysera saker och ting och istället säger och gör det man vill och behöver, oavsett konsekvenser. Men så länge det bara är jag själv som kan få lida för de beslut jag tar så är det väl inte så mycket att bry som om.

Eller är jag bara patetisk som inte ger upp?