söndag 30 augusti 2009

Söndag 30 Augsuti 2009 - Jobbångest!!!

Den är stor, så stor - ångest alltså!

Imorgon ska jag börja jobba igen, efter fem veckor därifrån (1 veckas sjukskrivning och 4 veckor semester). Kan säga att jag inte alls ser fram emot det, överhuvudtaget. Och då ska ändå tilläggas att jag har världens bästa kollegor, har utbildat mig i tre och ett halvt år på universitetet för att ens kunna ha detta arbete, samt att jag egentligen tycker om mitt jobb. Problemet är att det är så galet mycket att göra nu. Allt som hänt under semestern ska gås igenom och ordnas upp. Och jobbet mitt är tungt nog som det är, rent psykiskt alltså. Vi kan ju inte göra som sjukvården och snällt låta folk stå i kö till operation och dylikt, för att det är "fullt". Nä, för oss är det bara till att tacka och ta emot varje nytt ärende som kommer. Dessutom kommer det ske massa organisationsförändringar under hösten, kollegor som troligen kommer att försvinna och nya männsikor som tillkommer. En fasa jag har är att det p.g.a övertalighet i kommunen kommer anställas männsikor som inte alls vill jobba med målgruppen. Känns som det skulle försämra kvalitén på arbetet samt stämningen i arbetsgruppen. Jag får dock försöka att inte glömma möjligheten att ala förändringar kommer att leda till något mycket bättre, att de nya som kommer in kommer att tillföra arbetsgruppen massor med positivt. Men känns dock som det blir en tuff höst, mycket mycket som händer och som ändras...vilket leder till merarbete såklart, som om det inte redan är nog!

Ok, nu fick jag klagat lite, fylld av ångest är jag som ni märker. Men det löser sig, det gör det ju alltid, förr eller senare!

1 kommentar:

Ina sa...

Hej tjejen!
Skönt att höra att allt är bra med dig:)Ja jag har tittat in regelbundet och undrat.Så bra med den där avdelningen för speciellt IRA-opererade..Var är det någonstans?Hoppas det blir så på fler ställen..Nu känns det ju som det går framåt lite i alla fall:)
Jobbångest har vi nog alla dagen innan man ska tillbaka,men det går över fort!
Ha det bra!
Kram Ina